Varför teambuilding?

Ska de anställda inom en organisation betraktas som delar i ett kollektiv, eller arbetar var och en helt självständigt? Visst blir det vanligare med arbete hemifrån, men även om internet och olika molntjänster gör att flera personer kan sitta i olika delar av världen, och arbeta med samma projekt, så behöver detta inte innebära att de drar åt samma håll. Här kan teambuilding spela en viktig roll. 

Faktum är att om de anställda i ett mindre företag eller en organisation sitter runt om i världen kan det löna sig att kalla samtliga till en gemensam teambuildingaktivitet. Då kan man dels klargöra vad som är verksamhetens mål, och presentera alla anställda för varandra. Men genom olika typer av övningar kan man också träna samtliga medarbetare i att samarbeta bättre. Det här gäller vare sig verksamheten i fråga är ett företag, en ideell organisation eller en myndighet.

Grundläggande för teambuilding är att verksamheten inte anses bestå av öar avskilda från varandra, utan istället av öar som är sammankopplade med broar. Teambuilding kan naturligtvis också användas i verksamheter där man redan arbetar tätt tillsammans mot ett gemensamt mål. Många idrottslag presterar ännu bättre efter att ha genomgått en eller flera teambuildings. Ofta innebär en lyckad aktivitet att var och en i gruppen tydligare ser sin egen roll, och också blir medveten om betydelsen av sin egen insats.

Beståndsdelarna i framgångsrik gruppdynamik

Forskarna Frank LaFasto och Carl Larson (2001) identifierar i sin bok When Teams Work Best de fem beståndsdelar som är avgörande för en fungerande gruppdynamik. Längre teambuildingaktiviteter arbetar med samtliga av dessa fem:

  1. Den enskilda gruppmedlemmen. I de flesta grupper är det väsentligt att de enskilda medlemmarna i gruppen har rätt kompetens och erfarenhet, och är inriktade på handling för att lösa de problem som man kan träffa på i verksamheten.
  2. Relationen mellan gruppens medlemmar. I alla framgångsrika grupper kan medlemmarna ge varandra konstruktiv feedback, såväl positiv som negativ.
  3. Gruppens problemlösningsförmåga. För det första måste det mål som verksamheten strävar mot vara klart för alla. Inom idrott är detta sällan något problem, men det kan vara värre inom statliga myndigheter. För det andra måste miljön inom gruppen vara avslappnad och öppen för nya lösningar på problem.
  4. Ledarskap. För att alla i gruppen ska kunna bidra krävs ett effektivt ledarskap, med en ledare som fokuserar på målet, boostar gruppens medlemmar, avgör vad som bör prioriteras och ger feedback till gruppens medlemmar.
  5. Organisationskultur. Inom gruppen måste det råda en kultur som främjar samarbete, och inte uppmuntrar konkurrens.